Ibland blir jag bara för trött på mig själv! Skulle ha åkt på föreläsning i Västerås nu på eftermiddagen men jag hade lite ont i magen så det blev inte så. På vägen hem gick jag i min egen värld och helt plötsligt känner jag hur foten viker sig och jag stupar bokstavligen, ner med händerna och ena knät i asfalten. Suck, inte igen! Ville sjunka igenom gjorden eftersom detta skedde mitt på stan men, vad kan man göra, det var bara att borsta av sig och gå (halta) vidare. Kom hem och såg att foten var svullen och knät alldeles sönderskrapat fullt med blod. Så nu har jag ett jätteplåster på knät och foten bandagerad i högläge. Eftersom jag tror på karma kan jag snabbt dra slutsatsen att jag måste gå på alla föreläsningar i fortsättningen!